zanita

Det går bra med skolan, men just nu är det inte riktigt det jag vill skriva om. Jag vill skriva om min fantastiska helg! Och det kommer nog ta en stund. Sorry.

Fantastiskt. Jag måste bara börja med att sammanfatta helgen så. Jag har spenderat nästan hela helgen med Lotta, Liesbeth, hennes pojkvän Felix och Lisa från USA. Men lördagen började med en brunch på skolan som tvåorna och treorna ordnade. Riktigt mysigt! Det var en massa mat, bayerskrutiga papptallrikar och lekar i den största danssalen.

När det nu finns Nutella får man ju passa på... Lilla Therese lyckades smälla i sig sju mackor. Dock var några med ost.

Vi sjöng för Sofia som fyllde 23!

Mina fina svenska klasskamrater! Kajsa, Emelie, Isabel, Sofia, Rebecca, Sofia, Therese och Tanja. Och söta rara japanska Megumi i mitten!

Så måste man ju leka också. Flytta apelsiner och ha jazzwalks-stafett är ett måste.

Jaja, det var lördag förmiddag det. Som sagt, det här kommer ta sin lilla tid...

På väg från skolan ringde Liesbeth och frågade om jag hade möjlighet att åka med dem till bergen med en gång, så jag hoppade bara in i bilen och hängde med! En timme senare stannade vi på ett utomhusmuseum med gamla hus som de flyttat dit. Man kunde gå in i de små husen, kvarnen, smedjan och allt vad de hade där, och traska runt bland några lyckligt skuttande bergskor vid en fäbod à la Alperna. Vi fick sällskap av två billaster med Liesbeths och Felix vänner, så allt som allt var vi 13 personer! 

Vi stannade till på ett café i backen och åt en massa tyska kakor. Rohrnudeln testade jag, en god bulle med körsbär, socker och kanel i. De hade såklart apfelstrudel också. Och en rolig läsk som är en blandning av apelsinläsk och cola. Precis som jag och lillebror brukade blanda själva back in the good old days!

När vi traskat runt ett bra tag sa vi hej då (servus!) till de andra och åkte till en mysig restaurang i den lilla bergsbyn, där det blev rejäl tysk husmanskost. På kvällen följde jag med Liesbeth och gänget på bio; eftersom Felix jobbar på Disney som dataspelsanimatör får han gratisbiljetter... Det blev Wall-E, den sötaste filmen jag sett på länge! På engelska dessutom. Skönt. 

På söndagen blev det tidig uppgång; vi skulle åka klockan åtta för att komma till bergen i vettig tid. Det var samma gäng som på lördagens utflykt; Lotta, Liesbeth, Felix och Lisa. Dock var det dags för det bayerska valet och det tog lite längre tid för Felix än han planerat... Men vi kom iväg till slut, och åkte ca en timme söderut igen, för att komma till området kring Tysklands högsta berg, Zugspitze. På vägen dit låg morgondimman tjock, men när vi närmade oss lättade den helt plötsligt och solen bröt fram. Det var helt otroligt vackert. Solen sken sedan från en klarblå himmel hela dagen! 

Vi började på 750 meters höjd, med siktet inställt på en bergstopp (jag tror att det kan ha varit Kreuzeck) på 1800 möh. Vi skulle, enligt guideboken, vandra i ca sex timmar. Det hade det kanske blivit om vi hållit samma takt som den vane vandraren och bergskännaren Felix, men inklusive en apfelstrudel- resp ölpaus blev det en nästan tio timmar lång utflykt. När vi kom ner till bilen igen hade det hunnit bli mörkt och vi var rejält trötta allihop. Aldrig har jag blivit så glad vid åsynen av en McDonalds-skylt som igårkväll...

Jag kan inte förklara hur härligt det var att vandra upp, upp. Många av er har nog redan känt hur det brusar i magen av lycka när man kan titta ut över ett bergslandskap, men jag var helt överväldigad. Som skåning hade jag blivit imponerad av bara ett berg - känslan av att stå på en bergstopp och att ha en massa andra toppar omkring sig, med djupa dalar däremellan... Oj. Jag kunde såklart inte ha kameran framme hela tiden, eftersom jag behövde händerna, men när vi stannade till för att andas, njuta av utsikten eller vänta in stackars Lisa, passade jag på att knäppa av några bilder. Jag lyckades ändå fylla kamerans minne, 165 bilder blev det... Ni får se själva, det är ett oerhört storslaget landskap. (Vad svulstig jag blev helt plötsligt! Men det hör liksom till. Annars kan man inte beskriva det här förstår ni!)

Så, varsågoda. Ett urval av bilder från min strapats...

Så. Jag hoppas att ni kan njuta av bilderna fast att ni inte var där. Och jag hoppas också att ni har hajat att man måste klicka på bilderna för att se dem stora.

Och slutligen; jag har kastat säsongens första snöboll! Det kändes riktigt kul att traska omkring omgiven av snö när man svettades i jeans och två tröjor...

Hörni, det här blev mycket på en gång. Och nu måste jag verkligen sova. Men tack för er uppmärksamhet, och ta hand om er. Massor av kärlek från en soligt Bayern.

Guten Nacht.

Det är verkligen vykortsvackert i bergen här. Mia och Stefan bor i en liten by, med mycket kullar och skog runtom. När vi satt och fikade kom en liten alpgubbe på cykel bakom sina kor utanför fönstret! Vi hälsade på Mias fina hästar och släppte ut dem i en stor hage där de galopperade omkring - oj vad jag hade velat ha min kamera där... Såklart hade jag bytt väska och lämnat kameran hemma. Så inga bilder denna gången. Men en mycket trevlig känsla i magen. 

Och så åkte Irene, jag och Mias dotter Lucy till Starnberger See, en sjö i närheten. Det var där som Ludwig II, Bayerns "galna" kung, dog under lite mystiska omständigheter. Hm, nu hade jag ju lätt kunnat hålla en historielektion eftersom jag tycker att sånt här är jätteintressant, men jag ska skona er. Men är ni lite nyfikna så läs om Ludwig II på wikipedia eller nåt, det är lätt Bayerns mest kända historiska personlighet och en riktigt kul typ! I alla fall, vi var vid den vackra kyrkan som byggdes vid sjökanten efter kungens död, det var otroligt fina omgivningar. Jag har en ny kompis också; Lucy är 12 år och tycker om att dansa modern balett! Och rida. Och måla. Och hon kan lite svenska. Så himla söt.

Idag var det skoldags igen. Det kändes riktigt kul att kunna träna utan att kroppen sa "sluta, dumhuvud, jag orkar ju inte mer!" och det var dessutom en kort dag så vi stannade kvar för stretch och avslappning. Skönt. Imorgon går vi dock till 18.00 så jag har packat ner mycket frukt, russin och nötter... 

Jag pratade med en av de tyska tjejerna idag. Det låter som att jag inte brukar prata med de "icke-svenska", men... Det gör jag nog inte. I alla fall inte mer än hej och hejdå och det här var svårt och vad äter du till lunch idag? Men nu satt jag verkligen och pratade med henne, och det visade sig att hon kommer från en liten bergsby i Alperna, ca 2 timmar från München. Hon äger såklart en dirndl. Och hon heter Heidi. Jag frågade om hon har en get hemma, men hon sa att hon till och med har lyckats ta kål på en kaktus, så ett husdjur var inte på fråga. Däremot funderar hon på att spara ut sitt hår så hon kan göra flätor i kringlor på huvudet. Sen började lektionen, så vi hann inte diskutera det mer. Men jag tycker att det låter bra, ska nåt göras ska det ju vara ordentligt.

Och nu är det läggdags för Sanna, märker jag när jag läser kvällens inlägg. Puh, klockan är bara halv tio och jag är duschad och redo för sängen men det verkar som att jag nyss kommit hem från en hård dag på Theresienwiese...

Sov sött! Det ska jag göra. Imorgon bitti ska jag cykla tidigt, ska försöka hitta en egen väg till skolan. Wish me luck!

Fast det började igår. Jag, Kajsa och Sofia möttes upp på kvällen för att gå på en dansföreställning, "Sieben Laster - Sieben Sünder" som en koreograf som jobbar på skolan har satt upp. Den var väldigt bra - dock bitvis lite seg - och det var väldigt kul att få se lite Iwanson-studenter! Tre av de sju dansarna har nämligen gått på skolan, för ett par år sedan.

Men, i alla fall. Idag träffade jag Rebecca, Emelie, Kajsa och Sofia (den andra, vi har två svenska Sofior i klassen...) på Hauptbahnhof och tog tåget till ikea, 25 min norrut. Det roligaste var nog att se Rebeccas min! Hon är uppvuxen i Bolivia och har aldrig varit inne på ett ikea, bara tittat i katalogen. Hennes ögon var stora som tefat och hon ville titta på allt. Allt. 

Vi var ju tvungna att provligga sängarna med. Såklart.

Jag fyndade ett 17-delarsset med matlådor för €3,99 och lite värmeljus, medan de andra shoppade loss på både gardiner, lampor, stekjärn och sängkläder. Tur att jag slipper tänka på sånt... Sedan blev det såklart ett besök i Schwedenshop med, där de hade allt från marabou-choklad och salta snören till tunnbröd, inlagd sill och lingonsylt.

    

Kajsa hittade en rosa flodhästvän. Och vi provlåg fler sängar. Sedan ville Sofia ha majs med sig hem...

Och så drog ju den (ö-)kända Oktoberfest igång idag! När vi kom tillbaka till stan på eftermiddagen var det fullt med folk överallt. Några var redan för fulla för att stå och skulle ta sig hemåt (antar jag), men de flesta var på väg mot Theresienwiese, den stora festplatsen. Jag hade mailat och messat lite med storasystern till Lotta, Jonnas tyska kompis som jag träffat en gång (nädå, jag är inte desperat efter att hitta vänner!) och hon var redan på wiesn. Jag skyndade hem med mina ikea-prylar och slängde i mig lite mat innan jag gav mig ut i myllret och tog mig till Theresienwiese.

Det är tokigt. Fullständigt vansinnigt. Tänk dig en svensk midsommar mixat med liseberg/axels tivoli, fast med ännu mera öl och vikingfasoner. Gosh. Och det ska hålla på i två veckor. Men det är ju rätt kul, det är ju ändå en 175-årig tradition och det lockar ju onekligen folk från hela världen. Men den kvarten jag irrade runt själv innan jag hittade Lottas syster Liesbeth och den knappa timmen jag satt vid deras bord vid ett av de gigantiska öltälten var nog för idag. Absolut. Liesbeth var däremot jättetrevlig och bjöd med mig på en hikingtur upp i bergen nästa helg! Det vill jag jättegärna hänga med på, om det funkar med min lilla tant, extra sovsäckar och varma kläder... 

På wiesn var det lederhosen och dirndl så långt ögat nådde. Förutom de fantastiskt fula blåvita filthattarna med "Oktoberfest 2008" inbroderat och som verkligen skriker TURIST då. Jag tycker att det är jättetrevligt, vilken orsak det än är, när människor har på sina folkdräkter! Och de är ju så fina. Till och med lederhosen, på något sätt.

 

Jag vet, det är ingen bra bild. Men klicka på den och kolla ändå, visst ser det lite mysigt ut?

Och så får jag ju säga god natt med en bild från uteserveringen... Inne i de enorma tälten (som inte alls ser ut som tält utan som befintliga hus, men ändå) får det plats hur mycket folk som helst. I det minsta 6000 personer... Och det är fortfarande jättemånga utomhus. Jag drack ingen öl idag. Man kan bara få det i Maß - enlitersglas. Pust. Jag får nog träna lite mer i veckan för att orka lyfta en...

Jo, det var ju mer också. Efter ikea-resan och mitt korta Oktoberfestdeltagande skyndade jag mig hem till Irene, som jag skrev lite snabbt om sist. Hon är jättetrevlig, hon bjöd på en vegetarisk trerättersmiddag och vi satt och pratade till halv tio. Vi bestämde att vi ska höras imorgon, så ska jag kanske åka med henne till hennes dotter Mia och hennes familj imorgon eftermiddag! Det är alltså Mias man Stefan som är son till grannen i Båstad... Hänger ni med? De bor ca 45 minuters bilväg från stan, söderut mot bergen och sjöarna. Kan bli trevligt!

Men Prost! och god natt mina hjärtegryn. Vi hörs snart igen.

Mina stackars fötter är inte vana vid att jobba hårt och dansa barfota - de är ju knappt ens vana vid att vara uppe och gå! Så jag lyckades skaffa mig en riktigt stor rackare till blodblåsa under ena stortån igår. Aouch. Jag hade på ett plåster på moderna idag (det är mest där vi dansar barfota) men plåster+svettig fot är ingen bra kombo. När vi kom ut från salen efter lektionen sa Rebecca att någon hade haft ett sår på foten för där var blod på golvet. Jag kollade på min lilla tå och jovisst - plåstret fladdrade fritt och blåsan var platt... Gott. Man får väl offra sig för konsten! Haha.

Imorgon är det fredag. Det är inte det att jag redan längtar efter att vara ledig från skolan egentligen, men det ska bli helt fantastiskt skönt med två vilodagar så att alla stackars chockstartade muskler kan få andas lite... Imorgon kväll ska jag och Kajsa gå och se en föreställning som en av koreograferna på skolan sätter upp, det ska bli riktigt kul! Och på lördag blir det svenskutflykt till Ikea. Vi är fem svenska tjejer som åker billigt på en gruppbiljett... Det ska väl inhandlas lite matlådor och kanske nån termos. Och lite choklad kanske? På kvällen är jag hembjuden till Irene, dottern till min sambo-tant och även vår granne... Det ska bli trevligt. 

Som sagt, jag är jättetrött och måste sova nu. Men lite snabbt kan jag säga att Iwanson är toppen, vi har fyra danssalar och ett fräscht dusch-/omklädningsrum. Det ligger iofs lite off, en bit från centrum och liksom bakom tågspåren, men ändå. Lärarna verkar jättebra, och vi kommer nog pressas rätt hårt. Nu har vi haft dagisperioden liksom, när de verkligen har varit sjyssta och låtit oss "ta det lugnt", men alla svettas som idioter och är helt slut efter en dag. Så nästa vecka... Oh. Haha, det är bra! 

Vi har en och en halv timme balett och lika mycket modernt varje dag, sen har vi tre jazzlektioner per vecka, en hiphoplektion, en yoga, en floorwork (typ hur man blir vän med golvet och hur man tar sig upp och ner från det på ett smidigt sätt), drama, pedagogik (inriktad på jazzlektioner), anatomi och tyska. Så har vi några coachklasser i veckan också, där klassen delas på hälften och har - oftast - modernt där man får mera personlig rättning.

Typ.

Hoppas allt är bra med er där hemma. Jag kommer nog få jullov redan till lucia, om nån vill passa på att träffa mig då...

Tschüss!

Kul med alla kommentarer med, jag får skriva till er personligen så fort jag hinner...

Godnattpussar

 

Och så har jag skaffat mig en tysk mobil. Nytt nummer är 004917686221354.

Kanske inte världens fräsigaste mobil precis, men den blev min för 30 euro. Och när jag laddade med 30 euro fick jag 25 euro extra att ringa för. Snällt! Då blir man glad när man är fattig som en kyrkråtta.

Nu ska jag möta upp Emelie för att kolla in en dansbutik här i närheten, och sen ska vi gå till skolan så vi vet vart vi ska bli av imorgon. Skolstart... Gulp. Jättekul, men oooh så nervöst!

Kärlek!

Tänkte bara skriva att jag allt har sett att jag har haft ett par besökare. Kul! Det skulle vara ännu roligare om ni lämnade en liten kråka, hälsning, kram, kommentar, tanke, utskällning - vad som helst. Det gör ni på kommentarer här nedanför. Men det visste ni säkert redan.

Jag skrev ju innan jag gick att solen sken - ok, den hann gå i moln innan jag kommit ner från lägenheten på fjärde våningen. Men det spelade absolut ingen roll! Det första jag mötte när jag kom ut till den stora vägen här utanför var sambamusik på hög volym. Hela gatan var avspärrad för trafik och helt översållad av marknadsstånd, reklamtält, mat, dryck, kultur, glada människor, musik... Wiiie! Ännu en festivalkväll! 

När jag vandrat runt i myllret och bara myst ett tag, hittade jag en scen med en estradpoet. Bakom honom hängde en banderoll; det var nån typ av multi-kulti-festival. Nästan hela huvudgatan var avstängd, och det hände saker överallt! 

Salsa, squaredance, hiphop, eldjonglering.

Häst och vagn, girlangprydda spårvagnar, klätterväggar.

Amerikansk fotboll framför världens längsta soffa. Och då menar jag inte världens längsta som i jättelång, utan världens längsta som i Världens Längsta.

Skateboards, surfbrädor, badminton, inlines, bordfotboll.

Brezel und bier.

Panflöjt, trombon, didgeridoo, cello, djembe.

Cykelpolo. Typ... eller... nåt.

Och det tuffaste; skate slalom world championships. Alltså, freestyle inlines-tävling med minikoner!

http://www.youtube.com/watch?v=psBhXff6S2U

Okej, jag är som sagt inte så bra på det här än... Jag förstår inte hur man länkar. Men klistra in det i adressfältet bara! (Eller sök på "2008 xuan le" på youtube) Han var med här, kom två. Heelt otrolig!

I alla fall, jag avslutar kvällen med en hälsning till min käraste Schwester;

En rejäl brezel för din skull!

God natt.

Jag landade på tysk mark igår morse, och efter lite missförstånd och ett par taxiturer kom jag fram till huset i stadsdelen Schwabing, där jag ska bo. "Min" lilla tant är jättesöt! 95 år gammal, nästan blind och med hörselproblem - men helt klar i huvudet och riktigt duktig på engelska. 

Jag har alltså kunnat utforska staden i ett par dagar nu, och jag har traskat runt överallt. Det är en väldigt spännande stad, många stora gamla byggnader blandat med nytt. Emelie tyckte att det kändes som en liten variant av Rom, och det kan jag nog hålla med om. Förutom alla kyrkor och spännande byggnader och monument kör de som dårar här med... Plus att folk cyklar överallt! Precis som i Lund är här många studenter (och jag bor dessutom jättenära universitetet) och ännu fler cyklar. Och precis som i Lund cyklar folk överallt - förutom på cykelbanorna... 

Jag hade kunnat skriva i en evighet om mitt första intryck av München och lagt upp en massa bilder, men jag ska lyda Mattias råd och försöka vara spontan. Inga uppsatser, utan lite grann då och då. Ofta. 

Dessutom har jag inte tid nu, jag ska ut på stan igen... Jag och tre av mina blivande klasskamrater, Emelie, Rebecca och Kajsa, ska ta del av Münchens 850-årsjubileum. Vi såg en massa öltält, små scener och mycket folk på stan innan idag, och det visade sig att det blir speciellt firande ikväll. Affärerna är öppna till midnatt och det är sång och uppträdanden överallt! Desutom fick vi redan då ett smakprov på folkdräkterna; många lederhosen och dirndl...

Ursäkta, jag har inte hunnit vända på dem än... Det här var den första jag tog här, två killar kom ut från en av universitetsbyggnaderna klädda så där! 

Från en affär på shoppinggatan. Tyvärr blev det mycket blänk, men jag hoppas ni ser ändå.

En sista sak; jag har bredband här och kan surfa så mycket jag vill. Alla som har skype, hör av er! Alla ni andra, skaffa skype... 

Auf wiederhören!